Detta sja?lvsta?ndiga arbete har handlat om att arrangera tre satser ur Johann Sebastian Bachs andra fiolsonat, BWV 1003, fo?r klassisk gitarr. Till min hja?lp hade jag dels Bachs originalkomposition av sonaten men ocksa? ett arrangemang fo?r cembalo fo?rmodligen gjort av Wilhelm Friedemann Bach (Nicholas 2009). Arrangemangen a?r ta?nkta att i framtiden anva?ndas som konsertmaterial..

I mitt examensarbete har jag valt att undersöka de tankar som finns kring vem som spelar vilket instrument. Vilka ord, som har med utseende respektive personlighet att göra, förknippar studerande vid en svensk musikhögskola samt en svensk folkhögskola med de utvalda instrumentalisterna; -klassisk tubaist, fiolspelande folkmusiker, klassisk tvärflöjtist, afrosångaren, afrotrummisen, klassisk pianist? Vilket kön, vilket utseende och vilken personlighet tänker de sig att respektive instrumentalist har? Genom en enkätundersökning har jag försökt ta reda på detta. Jag delade ut enkäter till studerande vid en svensk musikhögskola samt till musikstuderande vid en svensk folkhögskola. Av 201 utdelade enkäter fick jag in 49 svar.

Mitt syfte med detta arbete har varit att undersöka vilka reaktioner klassisk musik väcker hos förskolebarn och i vilken mån de väljer att ge uttryck för sina känslor till musiken. Studien har genomförts med hjälp av en kvalitativ metod. Genom intervjuer och observation ville jag ta reda på om känsloläget hos barnen påverkas under tiden de lyssnar på klassisk musik.Resultatet visade att klassisk musik hade relativt stor påverkan på barnens känslotillstånd och sinnesläge. Många barn försökte uttrycka sina upplevelser genom att visa hur de kände med hjälp av kroppen och rösten. Musiken associerades hos dem med bland annat fantasifulla berättelser och i en del fall även målade bilder.Min slutsats är att klassisk musik skulle kunna användas i större utsträckning i den pedagogiska verksamheten på förskolan.

Syftet med det här arbetet var att undersöka i vilka genrer fiollärarna på kommunala musikskolan undervisar, och ifall de använder sig av improvisation. Mina metoder har varit litteraturstudier, sökningar på internet och en enkätundersökning. Utifrån detta har jag gjort en liten sammanställning av fiolens historia och de genrer där den har förekommit, och en presentation av den forskning som jag har hittat. Resultatdelen är en sammanställning av de enkätsvar som kommit in. Jag skickade 100 enkäter till musik- och kulturskolor i hela Sverige och fick 48 svar.

Med dagens spelmotorer kan man hålla rätt hög grafisk standard utan några problem. Man kan få hög realism och ljus sättning som är stort sett fotografiskt. Men hur är det om man ska efterlikna en klassisk målning? En klassisk målning brukar inte 100 % följa fysiken lagar när det gäller ljus, färg, form osv. Hur svårt blir det att få till en autentisk tavla med mönster från duken och penseldrag? Den här uppsatsen tar det upp hur man bästa möjliga sätt återskapar klassisk konst i 3D.

Syftet med studien är att undersöka hur lärare och elever på musik- eller kulturskola kommunicerar med varandra i enskild undervisning med fiol som instrument. Med hjälp av videoobservation som metod har tre lärare och deras elever observerats. Studiens teoretiska utgångspunkter utgörs av ett designteoretiskt och multimodalt perspektiv. I resultatet framkommer att lärarna använder sig av ett flertal olika kommunikationssätt i sin undervisning. Kommunikationssätten är instruerande, frågeställande, förevisande, metaforiskt och humoristiskt kommunikationssätt.

Syftet med studien är att ta reda på hur fiolpedagoger på en kommunal musikskola undervisar i ämnet rytm och puls. Det saknas mer omfattande forskning inom området och vi ville därför göra en fördjupande studie som behandlar denna frågeställning. Det didaktiska perspektivet är vår teoretiska utgångspunkt och studien har sitt fokus på vilka hjälpmedel och metoder pedagogerna använder sig av när de lär ut.De metoder vi använde för att få svar på våra frågor var den kvalitativa intervjun samt videoobservation. De båda informanterna som medverkar i studien arbetar och verkar idag som fiolpedagoger på en kommunal musikskola. Resultaten visar på vilka olika sätt de båda informanterna undervisar i ämnet rytm och puls.

Den klassiska musikens inspelningshistoria sträcker sig från det sena 1800-talets fonograf fram till dagens pluralism av digitala standarder. Parallellt med inspelningsteknikens utveckling har producentens yrkesroll emanerat och förändrats med tidernas skiftande ideal.Syftet med denna uppsats är att utforska vilken betydelse producenten har för det klingande resultatet före, under och efter inspelning av klassisk musik. Metodarbetet är uppdelat på tre avsnitt. Först görs en litteraturöversikt med en historisk genomgång av producentrollens utveckling. Därpå följer kvalitativa intervjuer med två etablerade svenska producenter av klassisk musik.

I denna rapport argumenterar jag för ett ökat engagemang för klassisk musik inom ämnet kulturhistoria, på gymnasiets estetiska program. Den klassiska musiken för med sig många goda effekter på ungdomar: den stimulerar deras kreativitet, förhöjer koncentrationsförmågan, berikar känslolivet och hjälper eleverna att slappna av. Jag presenterar i rapporten resultatet av undersökningar på ungdomar i åldern 15-19 och deras konsumtion av klassisk musik. Statistiken visar mycket låga siffror. Vidare kartlägger jag utbud av klassisk musik i Malmö kommun och slutligen redogör jag för de svar jag fått när jag intervjuat lärare i musikhistoria och deras uppfattning om ungdomars attityder gentemot klassisk musik, deras undervisningsmetoder och ambitioner i ämnet. Intervjuerna har lett fram till en rad pedagogiska metoder som kan tjäna både till att förbättra min undervisning och inspirera andra lärare. Malmö kommun erbjuder en bred repertoar av konserter med klassisk musik, opera och pedagogisk verksamhet knuten till föreställningarna.

Title: Violin technique in folk music education. The purpose of this research has been to examine how violin teachers who are folk musicians teach violin playing techniques. Through litterature studies and qualitative interviews I have studied the relationship between teaching methods regarding violin playing techniques of the two genres folk music and classical music and how the teachers in the study relate to this. Mywork shows that the teachers use a variety of methods and material from both genres which they have come in contact with through different parts of their education.Jag har undersökt hur fyra fiollärare inom genren folkmusik arbetar med fiolteknik med sina elever. Genom litteraturstudier och kvalitativa intervjuer har jag undersökt relationen mellan undervisningstraditioner för teknikövning inom genrerna folkmusik och klassisk musik och hur lärarna förhåller sig till detta.

Detta är en skriftlig presentation av mitt examensarbete från Kungliga Musikhögskolans musikerprogram på masternivå, med inriktningen jazzpiano. Tre inspelningar redovisas, för solopiano, för pianotrio och för kvintett. Dessutom har en studieresa till Indien företagits inom ramen för Internationella Programkontorets Minor Field Studies-program. Den kommer dock att redovisas separat vid ett senare tillfälle, men uppsatsen är skriven under tiden i Indien och detta skymtar då och då fram i texten. De tre inspelningarna består uteslutande av originalmusik, skriven till allra största delen under utbildningens gång.

Detta arbete diskuterar och belyser hur utvecklingen av mineralogiskanalysmetodik har sett ut genom att tillämpa samtbeskriva ett urval av både klassisk och modern metodik. Grundentill arbetet är en stensamling som byggts upp av HolgerJensen och beskrivits av hans son Rolf Jensen på 1940-talet.Den nya förteckningen som sammanställts jämförs med dengamla som Rolf gjorde. Den enda metoden som inte tillämpas ärgoniometri, vilken dock beskrivs på grund av dess historiskabetydelse i utvecklingen av kristallmorfologin. Klassisk metodikoch egenskaper som beskrivs och har tillämpats är exempelvisblåsrörsanalys, hårdhetstestning, streckfärg, spaltning ochbrott. Bland modern metodik valdes malmmikroskopi, röntgendiffraktion,elektronmikrosondanalys och Ramanspektroskopi.Tidigt under arbetets gång noterades att erfarenhet krävs oberoendemetodik för att få korrekt resultat och att det kommer dröjalänge innan de klassiska metoderna blir förlegade.

Mitt arbete berör ämnet ergonomi och kroppsuppfattning hos gitarrister. Jag har genomfört en kvantitativ enkätundersökning där syftet är att undersöka hur aktivt övande elgitarrister respektive klassiska gitarrister beskriver sin fysiska hälsa gällande ergonomiska besvär. Enkäten skickades ut till de studenter på Sveriges sex musikhögskolor som har elgitarr eller klassisk gitarr som huvudinstrument och som läser ett musikerprogram eller motsvarande och till gitarrstudenter på tre folkhögskolor. Jag var intresserad av att se hur pass vanligt det är med skador och besvär hos gitarrister samt att se eventuella skillnader mellan klassisk- och elgitarreftersom mina tidigare erfarenheter säger mig att ämnet ergonomi är mer vanligt förekommande i klassisk gitarrundervisning än i elgitarrundervisning. Resultaten av undersökningen visar på att många lider av besvär till följd av sitt gitarrspel.

Idag saknas det en erkänd och accepterad grundkunskap om hur åskådaren bedömer konst. Denna undersökning syftade till att finna mönster ? bakomliggande faktorer ? i undersökningsdeltagares bedömning av tavlor i preferens (?tycker om?), ?modern? och ?intressant?. Färgutskrifter av fyrtiotvå tavlor, i A4-format, visades för 100 deltagare - en person i taget. Resultaten analyserades med faktoranalys samt med hierarkisk klusteranalys.

Syftet med vår undersökning är att studera inställningen hos elever i årskurs 9 när det gäller läsningen av skönlitteratur och framförallt klassisk litteratur och hur deras läsning påverkas av presentationen av den litterära kontexten i ett klassiskt verk. Analysen genomfördes i två steg eftersom presentationen av litteraturen som eleverna skulle läsa låg på två olika nivåer. Vi ville ta reda på hur skillnaden av läsupplevelsen var när en klass fick omfattande information om författaren och verket. Den andra klassen fick enbart ta del av texten och först efter genomförandet av enkäterna och intervjuerna fick de en presentation av författaren, verket och tiden då det skrevs. Vi genomförde en kvalitativ och kvantitativ undersökning baserade på enkäter och intervjuer.